Förhandlingar och tjat...

....kan löna sig. Jag är tämligen uttjatad av Viktoria och min kusin, som ska ställa ut sin lilla (läs stora) Pyreneer nästa helg med oss. Hon låter jättebesviken om vi inte tänker dyka upp i Östergötland. Så kanske ger jag med mig. Det är bara en inofficiell utställning. Jag får väl stå där och skämmas och ta det som en kul utflykt? Vi får se.

Det har inte blivit mycket träning sen vi kom hem från Campus. Jag som var så väldans inspirerad, har mest hållit på och rensat skräp och möblerat om. Förutom att jobba förstås. Det ena leder till det andra hela tiden. Jag har behållt alltför mycket arvegods som jag egentligen inte vill ha. Men nu några dagar har jag fått hjälp att slänga, rensa och åka till auktionverket med en del. Känns lite lättare. Men ändå har jag och syrran minst 8-9 kartonger med grejer vi ska åka på loppis med. Lovar att det är mycket att stuva undan hela tiden. Dessutom har vi projekt 'bio-rum', som tar tid och har utvecklat sig till ett evighetsprojekt. Willes matcher ska sändas på nån internetkanal och det vore sååå nice att sitta och se dem live, så speciellt Stefan har lite brådis att få det färdigt. När vi ändå håller på har vi fixat till mitt 'hundrum'. Det blev jättefint och fungerar precis som jag tänkt. Vad gör man av all yta när ungarna börjar flytta? Jo, naturligvis ett hundrum!

Hundarna skiter väl i möbler och nya rum och tycker att vi är urtråkiga. Det blir just inte mycket mer än daglig motion och lite träning på tomten. Räcker inte långt för två piggeliner. Kirby är just nu allt annat än pigg och får endast traska runt på tomten och göra sina behov. Dem gör han på tre ben. Han har amputerat en tå och har faktiskt rätt ont. Men den här gången får han i alla fall smärtlindring och verkar klara den fint den här gången. Inga blodiga diareer och vi håller tummarna för att det ska hålla sig så. Och för att proverna på tån visar artros och inte tumör. Krya på dig Kirby gubben! Han är en tapper liten lurv. Att lägga om bandaget på honom är plättlätt. Han litar på mig till hundra. Känns skönt.

Åter till röjningen. Nu står väggtvätt på schemat. Jo.... hur tråkigt som helst. Det är väl därför jag sitter här och skriver om det.....