Jul, jul härliga jul

jo, det är sant! Jag älskar det. Julen är så speciell och ger mig härliga känslor. Särskilt när jag får ha alla barnen hemma. Dagen innan julafton då vi gör skinka o spelar bingolotto och granen åker fram. Helt sjukt med det där med bingolotto, jag vet, men det är bara så. Det måste göras. Och det är myyys. W hade i år den goda smaken att komma redan veckan före jul så det kändes liksom lite inbott när juldagarna kom. Veckorna före jul har kantats av lite vacum. Jag var tvungen att hastigt ta bort gamle Kirby. Jag har det senaste året haft stenkoll på hans gamla ben som han har haft ont i och sen var det magen som bara sa upp sig. Den har han iof också tampats med i perioder. Han fick inte behålla någon mat alls. Det kom ut i båda ändar. Han blev superdålig på en gång och jag visste vad jag var tvungen att göra. Det gick fort. Det var as jobbigt. Det som är hundars obevekliga previlegium är vårt stora dilemma. Det som tröstar mig är att han mådde bra och hade ett härligt hundliv till den sista natten. Det blev liksom livets värsta luciavaka.

När något skakar en såhär, som det gör när man saknar och har sorg, känner jag samtidigt en sån otrolig tacksamhet mitt i allt. Visst är det märkligt? Så, tack Kirby för att du fanns så väldigt länge i mitt liv och gav mig så många gråa hår och visade mig vägen in i hundens värld. Du var mitt livs mest efterlängtade barndomsdröm. Jag drömde aldrig om Lady. Jag ville ha Lufsen.

Två dagar senare är vi tillbaka hos veterinären http://www.tyresodjurklinik.se/ och ultraljudade Kelly för att konstatera dräktighet. Och visst fanns det liv!